Siffrorna i tabellen till nedan är hämtade från Migrationsverket och utgör prognoser över antalet asylsökande som ska behandlas av Migrationsverkets asylmottagningssystem. Siffrorna är från Migrationsverkets aprilprognos 2015. Vi kommenterar här tabellens innehåll.
| Kolumn A | Kolumn B | Kolumn C | Kolumn D | Kolumn E | |
|
År
|
Personer inne i
systemet 1 jan
|
Nytillkomna asylsökande |
Totalt antal
individer i systemet under året
|
Avgjorda
ärenden
|
Kvar i systemet
31 dec
|
| 2015 | 79 400 | 80 400 | 159 800 | 73 300 | 95 000 |
| 2016 | 95 000 | 80 700 | 175 700 | 99 300 | 85 300 |
| 2017 | 85 300 | 70 800 | 156 100 | 90 600 | 64 000 |
| 2018 | 64 000 | 60 900 | 124 900 | 65 700 | 53 200 |
| 2019 | 53 200 | 48 000 | 101 200 | 49 700 | 48 700 |
Förklaringar av tabellens olika kolumner:
■ Kolumn A visar antalet personer som fanns kvar i asylmottagningssystemet vid början av varje angivet år (1 januari). Det handlar både om personer som anlänt under närmast föregående år och om personer som anlänt under tidigare år. Bland dessa finns följande tre kategorier:
1) personer vars ärenden ännu inte är färdigbehandlade av Migrationsverket – inklusive de som fått avslag men som överklagat,
2) personer som väntar på att utvisas efter att ha fått avslag på sin asylansökan,
3) personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande befinner sig i systemet eftersom de ännu inte kunnat ordna en bostad. Denna grupp växer snabbt på grund av bostadsbristen.
■ Kolumn B visar antalet nya asylsökande som beräknas komma till Sverige under det angivna året.
■ Kolumn C lägger samman antalet asylsökande från alla tidigare år med antalet nytillkomna asylsökande under det angivna året (kolumn A plus kolumn B). Genom att lägga samman asylsökande från olika år får vi fram det totala antalet individer som Migrationsverket arbetar med under det angivna året. Till dessa hör både de vars ärenden ännu inte är avgjorda och de vars ärenden är avgjorda.
■ Kolumn D visar hur många ärenden som Migrationsverket räknar med att kunna avgöra under angivet år. I denna kolumn ingår både de som beviljas asyl och de som får avslag och därmed ska utvisas ur landet.
■ Kolumn E visar antalet personer som är kvar i systemet vid slutet av angivet år (31 dec). Dessa personer utgörs av samma tre kategorier som i kolumn A.
Ett vanligt misstag i tolkningen av siffrorna i asylmottagningssystemet är följande: om det kommer 80 000 asylsökande till Sverige, under ett visst år, så är det just dessa 80 000 asylansökningar som Migrationsverket behandlar under detta år. Men detta är helt fel.
Migrationsverket hinner inte med att behandla alla ansökningar om asyl från personer som anländer till Sverige under ett visst år – just detta år. Därför fortsätter arbetet med ett antal ärenden under kommande år. Till dessa hör antalet överklaganden.
Ett exempel: Under 2016 förväntas det totala antalet ansökningar, från olika år, som Migrationsverket ska arbeta med öka med nära 16 000 jämfört med 2015. Till Migrationsverkets uppgifter under 2016 hör att ta ställning till både prövade och icke-prövade ansökningar, både överklagade och icke överklagade ansökningar, både hjälp med bostäder till de som fått uppehållstillstånd och samarbete med polisen kring utvisningar.
Enligt prognosen kommer Migrationsverkets asylmottagningssystem att behandla, i snitt och på en rad olika sätt, 144 000 personer varje år under femårsperioden 2015-2019. Det bör understrykas att prognoserna för 2017-2019 är mycket osäkra.
Varje enskilt fall ska alltså bedömas av Migrationsverkets handläggare – i många fall under flera faser. Den första fasen handlar om att skaffa en plats till den asylsökande på ett anläggningsboende. (Det är genom att hyra ut sådana anläggningsboenden till Migrationsverket som ”asylkapitalister” som Bert Karlsson kan tjäna miljoner). Den andra fasen handlar om att avgöra om asyl ska beviljas eller inte. De tredje, fjärde och femte faserna består av handläggning av överklaganden och stöd i samband med etablering. Eller i form av samarbete med andra myndigheter vid verkställande av utvisningar.
Till sist: De extra stora flyktingströmmarna de senaste åren, bland annat från Syrien, har inneburit ett växande problem med att hitta lägenheter till flyktingar som beviljats asyl och erhållit uppehållstillstånd. Dessa blir därför kvar i asylmottagningssystemet och utgör en bidragande orsak till att flyktingar inte lyckas etablera sig i Sverige.
19,4 miljarder kronor
Detta var Migrationsverkets kostnader för själva asylmottagningen under år 2014. Se tabellen ovan. Kostnaden för den misslyckade integrationen av flyktinginvandrarna är större. Läs om detta i nästa nummer.