Redan idag är arbetarna mer politiskt splittrade än någonsin i den moderna svenska historien. När den S-ledda regeringen nu tar över borgarnas förslag, att utnyttja flyktingvågen för att skapa en skattefinansierad låglönemarknad, riskerar splittringen bland arbetarna att öka ytterligare. Speciellt då gräsrötterna inom fackföreningsrörelsen och socialdemokratin aldrig fått en chans att diskutera det systemskifte som en skattefinansierad låglönemarknad utgör. Sifos novembermätning understryker splittringen.
I början av 2015 lade tre borgerliga partier fram ett antal förslag vars syfte var att utnyttja flyktingvågen till att angripa kollektivavtal och arbetsrätt. Grundbulten i angreppet på anständiga löner, arbetstider, arbetsmiljö och fackliga rättigheter utgjordes av KD:s förslag till inrättande av skattefinansierade låglönejobb för asylsökande. Centern understödde angreppet genom tillägget att den asylsökande skulle kunna söka låglönejobben ”från dag ett” – redan innan det var klart om den sökande skulle få stanna eller inte. FP:s bidrag till angreppet bestod bl a i förslaget på sänkta ingångslöner samt en vilja att luckra upp Lagen om anställningsskydd (LAS). Då dessa löntagarfientliga förslag fördes fram låg prognosen för antalet asylsökande för detta år på 90 000 – nu ligger prognosen snarare på 190 000! Används flyktingarna för att skapa ett skattefinansierat låglöneproletariat innebär detta att pressen på lönesänkningar och försämrade arbetsvillkor ökar än mer. Detta var borgarnas politik. Nu har regeringen i allt väsentligt gjort denna till sin. Utan debatt. Detta kommer att ytterligare splittra den svenska arbetarrörelsen.
De svenska arbetarna står mer politiskt splittrade än någonsin i Sveriges moderna historia. Före andra världskriget stod striden mellan socialdemokrater och kommunister. Idag utmanas S av Sverigedemokraterna (SD). Hade val hållits i augusti skulle Socialdemokraterna ha fått flest röster bland de arbetare som var medlemmar i något av LO:s 14 fackförbund. Men bara 70 % av arbetarna i dessa yrkesgrupper var fackligt anslutna. Räknades alla, både fackligt anslutna och de 30% som valt att stå utanför, skulle SD ha fått fler röster än S bland de traditionella arbetargrupperna. Detta enligt Sifo. Tre månader senare har SD gått om Socialdemokraterna även bland de arbetare som är fackligt anslutna i något LO-förbund! Hade val hållits i november skulle SD ha fått lika många, eller fler, röster än Socialdemokraterna bland LO-medlemmarna. Detta är första gången i den moderna historien som S inte är största parti bland LO-anslutna. För socialdemokratin utgör detta ett fruktansvärt bakslag. I över 50 år har S och LO beskrivits som två grenar av samma träd – de fackliga och politiska grenarna av arbetarrörelsen.
SD:s framgångar innebär att den svenska arbetarklassen idag står mer politiskt splittrad än någonsin i den moderna historien. För de som tar politik på allvar måste uppgiften att ena arbetarna sättas högst på dagordningen. I november 2013 förde ledarna inom S och LO tillsammans fram tio ordningsregler för justa villkor på arbetsmarknaden. Tanken var att slå tillbaka den lönedumpning som drabbat främst arbetarna inom bygg- och transportbranscherna. En utveckling baserad på EU:s fria rörlighet, östutvidgningen av EU samt bemanningsföretagen. Stefan Löfven och LO-ordförande Thorwaldsson kunde ha baserat valkampanjen på dessa löften. Och utnyttjat regeringsmakten för att införa de tio ordningsreglerna. Då hade S och LO kunnat bromsa SD:s framgångar. Men Löfven och Thorwaldsson släppte bara frågan om lönedumpning. Nu utnyttjar de själva skattemedel för att skapa ett låglöneproletariat, med låg eller ingen facklig anslutning, som kommer att jobba till löner som ligger under dagens svenska kollektivavtal och (med största sannolikhet) utanför arbetsrätten. Flyktingvågen används även för att angripa övriga trygghetssystem. På mittuppslaget utvecklar vi detta genom att kommentera en stor intervju med finansministern.
Denna borgerliga politik kommer inte att vinna tillbaka arbetarna från SD. Istället läggs en grund för en fortsatt överströmning av arbetare till SD. Och en fördjupad splittring bland arbetarna.