Den 12 januari sköts 16-årige Ahmed Obaid ihjäl i Malmö. Mordet utlöste en stark motreaktion bland malmöborna. Den 16 januari samlades över 1000 malmöbor utanför Stadshuset i en manifestation mot våldet. Arrangörerna har även startat facebook-sidan ”Ett Bättre Malmö” i syfte att uppnå en långsiktig förändring av situationen i Malmö.
Mordet på Ahmed Obaid var en fruktansvärd tragedi – och samtidigt en mätare på den urspårade situation som råder i det segregerade Malmö. 16-åringen passade inte in i den bild som media vill ge av morden i Malmö, att det handlar om kriminella som mördar varandra. Men sanningen är att det sällan handlar om kriminalitet då unga människor dör i skjutningar i Malmö. En del av skjutningarna har naturligtvis sin grund i kriminella uppgörelser. Ofta handlar det dock istället om personliga konflikter som spårat ur – i en stad där tillgången på skjutvapen är god. Detta är något som politiker och poliser i Malmö vägrar inse. Det innebär nämligen att de måste erkänna ett monumentalt misslyckande som sträcker sig över minst två decennier. Det handlar inte bara om att polisen inte har resurser att lösa alla mordfall (Malmöpolisen har elva öppna mordutredningar och ett 60-tal mordförsök på sitt bord just nu).
Segregeringen – Malmös opium
Segregering, avindustrialisering, hög arbetslöshet, nedslitna bostadsområden och permanent utanförskap är problem som länge funnits i Malmö. Utanförskapet och de begränsade möjligheterna att kunna påverka sin egen framtid skapar en grund för våld och skjutningar. Men även en ömsesidig misstro, dels mellan grupper av ungdomar, dels mellan delar av befolkningen och polisen.
Det finns en utbredd uppfattning, i dessa områden, av att det officiella samhället har svikit. Makthavarna har länge haft siktet inställt på dyra skrytprojekt, som konserthuset Malmö Live för 1,3 miljarder, medan den kommunala servicen tillåtits förfalla i de utsatta områdena. Den sista kommunala ungdomsgården för mellan- och högstadieungdomar i Rosengård stängde för ett par år sedan. På Sofielundsskolan gick bara var tredje elev ut årskurs nio med godkända betyg i alla ämnen läsåret 15/16. På Värner Rydén-skolan i Rosengård handlade det om färre än var fjärde! Detta kan jämföras med Bergaskolan på Limhamn där 93 % av eleverna gick ut årskurs nio med godkänt i alla ämnen samma läsår. Detta är talande exempel på den segregering som riskerar att slita isär Malmö. Detta är skrivet på allvar och kan ligga närmare i tiden än vad många tror.
De protester som ägt rum sedan mordet på Ahmed Obaid visar på den kraft som finns hos de boende i de utsatta områdena i Malmö. Om denna kraft kan kanaliseras till uppbygget av en rörelse inte bara mot våldet, utan även mot roten till våldet i form av segregeringen, så finns det hopp om att verkligen kunna skapa Ett Bättre Malmö – för alla.
Fakta: Skjutningar i Malmö
■ År 2016 var ett tragiskt ”rekordår” för Malmö. Det ägde rum 149 skottlossningar som resulterade i 31 skottskadade och sju döda.
■ Malmös polismästare Stefan Sintéus tror att 2017 kan bli lika våldsamt.Knappt hade det nya året börjat förrän det skedde fyra skjutningar under samma dygn i Malmö. En 20-årig sköts ihjäl i stadsdelen Hermodsdal och en 18-årig kvinna skottskadades allvarligt på Rosengård. Dessutom besköts en buss och en lägenhet.
■ Efter mordet på 16-årige Ahmed Obaid den 12 januari har ytterligare minst två personer skottskadats i skjutningar – dock utan dödlig utgång.