Bara Biden och Sanders kvar i Demokraternas primärval

Super Tuesday, ”Super-tisdagen”, är den enskilt viktigaste dagen under de amerikanska primärvalen. Väljare i hela 14 delstater går till valurnorna. I samband med super-tisdagen brukar huvudkandidaterna i varje parti sorteras fram. De två kandidater som nu strider om att ställas mot Donald Trump i presidentvalet den 3 november är etablissemangets man, Joe Biden, och Bernie Sanders – som kallar sig själv för demokratisk socialist och anser att det behövs en ”politisk revolution” i USA.

Primärvalen inleddes på ett, för många, överraskande sätt. Bernie Sanders vann primärvalen i New Hampshire och Nevada och fick flest röster (men inte flest delegater) i Iowa. Dessutom ledde Sanders ganska klart i flera opinionsmätningar i stora delstater som Kalifornien och Texas. Partietablissemangets kandidat, den tidigare huvudfavoriten Joe Biden, hade haft överraskande svårt i de inledande primärvalen. Biden fick exempelvis inte med sig en enda delegat från primärvalet i New Hampshire. Bernie Sanders kunde också presentera imponerande siffror när det gäller hur mycket pengar hans valkampanj samlat ihop och hur många frivilliga valarbetare som jobbade för honom. Detta medan Bidens kampanj fick förlita sig på stöd från lokala partifunktionärer och politiker.

Bidens lycka vände i samband med primärvalet i South Carolina. Biden, som var vicepresident under Barack Obama, fick ett stort stöd bland den stora andelen svarta väljare i delstaten. Biden kunde sedan, understödd av partietablissemanget, använda framgången i South Carolina som en språngbräda inför super-tisdagen. Kvällen innan supertisdagen meddelade dessutom Pete Buttigieg, Amy Klobuchar och Beto O’Rourke, på en gemensam presskonferens, att de lade ned sina kampanjer för att istället stödja Biden.

Under tiden har den negativa kampanjen mot Sanders trappats upp. Penningstarka s.k. super-PAC:s (politiska stiftelser) spelar en viktig roll. Ett exempel är Big Tent Project, som skapats av några av det demokratiska partiets finansiärer. De finansierade TV-reklam inför valen i South Carolina och Nevada för att ”ge väljarna all information om Sanders”. Dagen innan primärvalet i Nevada ”läcktes” information från en av landets underrättelsetjänster att Ryssland på något sätt skulle agera för att få Sanders vald. Sanders-supportrar anklagades också för att ha hotat politiska motståndare och för att ha vandaliserat miljardären Mike Bloombergs kampanjhögkvarter.

När super-tisdagen röster räknats samman stod det klart att Biden vunnit i tio av 14 delstater. Biden vann bl a i Texas, där Sanders lett opinionsundersökningarna. Men Biden vann även delstater som Massachusetts där han, på grund av resursbrist, inte satsat en dollar på TV-reklam. Sanders lyckades enbart vinna valen i fyra delstater, men bland dessa fanns det folkrika och viktiga Kalifornien.

Dagen efter super-tisdagen lade Mike Bloomberg ned sin kampanj. Han hade satsat stort – enligt uppgift uppåt 700 miljoner dollar – men lyckades bara vinna omröstningen på den lilla stillahavs-ön Amerikanska Samoa… Bloomberg har dock lovat att fortsätta satsa pengar under primärvalskampanjen, vilket kan komma att lösa en del av de ekonomiska bekymmer som Joe Bidens kampanj har haft.

Efter framgångarna under super-tisdagen framstår nu Joe Biden som huvudfavorit till att bli demokraternas presidentkandidat. Som enda kvarvarande etablissemangskandidat kommer han att få ett odelat stöd av partiapparaten, media och rika finansiärer. Men trots detta har Sanders fortfarande en chans. Detta tack vare sin orädda kritik av de ekonomiska orättvisorna i USA och den imponerande gräsrotsrörelse som bär upp hans kampanj. Enbart i februari fick Sanders in 2,2 miljoner enskilda bidrag, på totalt 46,5 miljoner dollar (alltså nästan en halv miljard kronor)!

Flera av de primärval som återstår är också i nordliga delstater, där Sanders tidigare haft ett större stöd. Vi går en spännande vår till mötes.