Hot om vild strejk vid Pågatågen gav seger

Transportföretaget Arriva, som driver Pågatågen i Skåne, hade tänkt säga upp huvudskyddsombudet och lokföraren Ola Brunnström. Detta fick övriga anställda att hota med vild strejk – varpå företaget backade.

Under hösten och vintern har Arriva försökt genomföra så kallad ”hyvling”, det vill säga att minska tjänstgöringsgraden, på hela 300 anställda. I somras varslades dessa 300 om uppsägning men uppsägningarna verkställdes aldrig. Hyvlingen var företagets lösning för att slippa uppsägningar. Men de anställda ville istället ha ett system med permitteringar, där tågpersonalen får gå ned i en lägre tjänstgöringsgrad men behålla 90 % av lönen. Permitteringarna skulle kombineras med pensionsavgångar. När företaget försökte genomföra hyvlingen i alla fall var det bara en av de 300 anställda som tackade ja, enligt Sekotidningens undersökning i oktober. I detta läge fortsatte företaget att trycka på och hotade med att säga upp vissa anställda om de inte gick med på att gå ner i arbetstid.

Ola Brunnström är lokförare samt huvudskyddsombud och huvudförhandlare för klubben. Han har varit tongivande i motståndet mot hyvlingen, men också i en rad andra arbetsmiljöfrågor som exempelvis toalettpauser och skyddsutrustning. Företaget tyckte uppenbarligen att Brunnström var en för stridbar person, varför de försökte bli av med honom den 29 december.

Som motivering använde sig företaget av en formulering som Brunnström använt i ett brev till medlemmarna tidigare under hösten. Företaget hade försökt bluffa de anställda genom att påstå att de automatiskt skulle gå över till ett centralt (och sämre) kollektivavtal när deras nuvarande avtal löpte ut. Brunnström sände då ut ett brev där han förklarade att så inte alls var fallet, utan att ett nytt avtal höll på att förhandlas fram. För att lyfta medlemmarnas mod inför avtalsrörelsen la han till följande mening: ”Va inte rädda för cheferna, de ska vara rädda för oss”. Denna formulering försökte Arriva nu att använda emot Brunnström. De ansåg att den kunde uppfattas som ”hotfull”.

Företagets första försök att göra sig av med Brunnström var att erbjuda honom två årslöner, det vill säga att helt enkelt köpa ut honom. Men han tänkte inte låta sig köpas. Han ville stanna kvar på jobbet, så han nekade det erbjudandet. Då sa Arrivas HR-chef att de ville gå vidare med ärendet i alla fall och kallade Brunnström till ett nytt möte 4 januari. Detta tolkade både Brunnström och övriga medlemmar i fackklubben som att Brunnström skulle bli avskedad. Det är nämligen inte första gången som Arriva har hamnat i allvarlig konflikt med facket över ett stridbart skyddsombud. Så sent som 2019 försökte Arriva omplacera ett skyddsombud, vilket ledde till att de stämdes av fackföreningen Seko.

Fackklubben vid Pågatågen höll ett medlemsmöte på Nyårsafton. De 100 anställda som deltog vid mötet beslutade, med en stor majoritet, att de skulle gå ut i vild strejk den 4 januari om Arriva skulle säga upp eller avskeda Ola Brunnström. Strax därefter organiserade fackmedlemmarna snabbt både en blogg och en Facebooksida med information om hur strejken skulle gå till. I bloggen la de bland annat upp ett slags handbok för hur en vild strejk går till, med information om hur strejken skulle organiseras, vad de skulle säga till cheferna, vad lagen säger samt vad som är lämpligt och olämpligt agerande.

På Facebooksidan inkom även stöduttalanden från bl a Hamnarbetarförbundets klubbar i Karlshamn och Helsingborg, det danska järnvägsarbetarförbundet (Jernbarnearbejdernes Landsklub) samt Sekoklubben vid tunnelbanan i Stockholm. Även Socialdemokraterna i Skåne riktade kritik mot Arriva.

Ställda inför hotet om vild strejk backade företaget. På mötet den 4 januari meddelade företaget att de inte tänkte avskeda Brunnström. Ett lättat huvudskyddsombud tackade alla kamraterna som ställt upp och strejken avblåstes.

Detta visar att strejker lönar sig och ger resultat, oavsett om de är vilda eller utlysta av facket centralt.