Historiskt sett har högskolor och universitet i USA alltid utgjort drivhus där missnöje och protester mot den sittande regeringen kunnat växa. Därför är det inte förvånande att Trumps administration under april gav sig på ett flertal amerikanska universitet, bland annat det prestigefyllda Harvard. Men i stället för att ge med sig har Harvard valt att stå emot regeringens krav, och nu sluter allt fler universitet upp bakom dem.
I början av april skickade Trump-administrationen ut en lista med krav till ett flertal olika universitet*. Kraven handlade bland annat om att universiteten skulle plagiatkontrollera sina lärare, rapportera internationella studenter misstänkta för brott och lägga ner ett flertal program om mångfald, rättvisa och inkludering.
Harvard var ett av de första universiteten som tog ställning och vägrade att tillgodose kraven, varpå de mötes av nya, hårdare krav, så som förändringar i styrningen och i dess anställnings- och antagningsprocesser. Utöver kraven har Trump också valt att frysa statliga bidrag på 2,2 miljarder dollar till Harvard. På sin sociala medieplattform Truth Social har han även hotat med ytterligare repressalier, som att Harvard ska tappa sin skattebefriade status, en förmån som alla amerikanska universitet tar del av.
Trump anser för övrigt att universitetet, förutom att böja sig för alla krav, även ska be honom om ursäkt. Trump kräver dessutom att universitetet ska be om ursäkt för ”den oerhörda antisemitism som ägt rum på universitetets campus”. Antisemitism är dock något som Harvard redan tar på stort allvar och aktivt arbetar för att förebygga. Vad Trump egentligen syftar på är de studentprotester som ägt rum mot Israels krig i Gaza – som i slutet av förra året slutade i våldsamma sammandrabbningar med polisen och pro-israeliska demonstranter.
Stämmer regeringen
Harvard har svarat på Trumps utfall med att stämma regeringen. Universitetet har kallat presidentens handlingar för ”godtyckliga och nyckfulla”. I sin stämningsansökan skriver de att ”det här fallet handlar om regeringens försök att, genom att hålla tillbaka statliga anslag, tillskansa sig kontroll över akademiskt beslutsfattande på Harvard”. Deras förhoppning är nu att domstolen ska slå fast att frysningen av biståndet är olagligt.
Harvards motstånd har även gett andra universitet modet att stå emot Trumps angrepp. Kort tid efter att Harvards stämningsansökan blev offentlig skrev över 100 andra universitet och högskolor, däribland andra respekterade namn så som Princeton och Brown, under ett protestbrev som fördömer Trumps ”politiska inblandning i utbildningssystemet” och ”exempellösa övergrepp som äventyrar amerikansk högre utbildning”.
Även om ett antal universitet har vikit sig för Trumps krav är det ändå hoppfullt att ännu fler fortsätter att upprätthålla sin historiska roll som centrum för opinionsbildning och att de bidrar till ett växande motstånd mot administrationen.
* För en djupare bakgrund om Trumps angrepp mot universiteten, läs gärna artikeln Trump vill underminera universiteten som opinionsbildare och centrum för motståndsrörelser.