Nya detaljer kring Donald Trumps fredsplan för kriget i Gaza börjar nu komma fram. Enligt läckta uppgifter som tidningen Guardian har fått ta del av innebär planen att Gazaremsan kommer att delas upp i två delar. En grön zon som ska kontrolleras av israelisk och internationell militär och där återuppbyggnaden ska påbörjas samt en röd zon som lämnas i ruiner.
Trumps fredsplan innehåller 20 punkter och presenterades ursprungligen den 29 september på en presskonferens där Donald Trump och den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu deltog. De 20 punkterna berör bland annat hur ”Nya Gaza” ska återuppbyggas, hur ekonomin ska utvecklas och hur dess framtida styre ska se ut.
En av fredsplanens mest avgörande punkter handlar om att Hamas ska avväpnas och dess militära infrastruktur raseras. Hamasmedlemmar som går med på att lämna ifrån sig vapnen och är beredda att leva i fredlig samexistens med Israel utlovas amnesti. De får leva kvar på Gazaremsan eller ges hjälp att lämna Gaza (om någon vill ta emot dem).
Planen kräver också att Hamas och dess allierade lovar att inte delta i styret av Gaza i framtiden – varken direkt eller indirekt. I dess ställe ska en ny ”teknokratisk” och ”opolitisk” statsapparat upprättas. Denna ska ledas av en kommitté bestående av ”kvalificerade” palestinier och experter. Kommitténs arbete ska övervakas av ett nytt internationellt organ, Board of Peace (”Fredsnämnden”), vars ordförande ska vara Donald Trump. I Board of Peace ska även andra statschefer ingå samt personer som den tidigare brittiske premiärministern Tony Blair.
Den nya statsapparaten ska ansvara för ”dagsfrågorna”, som driften av offentlig service, på Gazaremsan. För att upprätthålla ordningen ska en ny internationell fredsbevarande styrka bildas kallad International Stabilization Force (ISF) – med deltagande från flera olika länder och i samarbete med den israeliska militären. Denna styrka ska, i sin tur, utbilda en polisstyrka i samarbete med Jordanien och Egypten.
Ett delat Gaza
Nu börjar konturerna av hur fredsplanen ser ut i praktiken att framträda. Under kriget har Gazaremsan i praktiken delats i två delar av den israeliska militären. Se bild till vänster.
Kommentar: I den mindre delen, kallad för den ”röda zonen”, finns idag nästan hela Gazaremsans befolkning på över två miljoner människor. I den ”gröna zonen” har i princip hela befolkningen fördrivits av den israeliska militären. Militären patrullerar och håller vakt längs den ”gula linjen” mellan de båda zonerna för att se till att den palestinska befolkningen stannar kvar i den röda zonen.
Den amerikanska militären vill behålla indelningen i två zoner under överskådlig tid – inklusive att palestinierna bor kvar i den röda zonen. Samtidigt ska den nya fredsbevarande styrkan ISF etablera sig i den gröna zonen. Det är också i den gröna zonen som återuppbyggnaden ska påbörjas. Tanken verkar vara att palestinierna ska lockas att vilja flytta till den gröna zonen genom en kombination av piska och morot. Den som flyttar in i den gröna zonen får tillgång till återuppbyggd infrastruktur och arbetstillfällen – men måste samtidigt underkasta sig den nya Trump-styrda administrationen. The Guardian citerar en amerikansk tjänsteman:
”När saker och ting utvecklas och du skapar förutsättningar för betydande framsteg när det gäller återuppbyggnaden kommer civila från Gaza att vilja flytta dit och börja frodas. Folk kommer att säga ’det där vill jag ha’ och så utvecklas det i den riktningen. Ingen talar om någon militär tvångsoperation” (14/11-25)
Att det inte har rört sig om en militär tvångsoperation är ett magstarkt uttalande. Israel har bombat sönder 80 procent av all bebyggelse i Gaza, inklusive de flesta skolor och sjukhus. De drygt två miljoner palestinier som finns kvar i Gaza tvingas bo i det område som ingen återuppbyggnad ska ske i – under fruktansvärda förhållanden.
Ordet ”gröna zoner” har också en dålig klang mot bakgrund av att sådana upprättades både i Bagdad och Kabul under USA:s ockupationer av Irak respektive Afghanistan. Dessa ”gröna zoner” var i praktiken hård bevakade enklaver där USA-ledda styrkor och deras lokala allierade kunde söka skydd från de våldsamheter som krigen gett upphov till. Att locka palestinier att bosätta sig i ett område som kontrolleras av säkerhetsstyrkor som samarbetar tätt med den israeliska militären – mot bakgrund av det enorma lidande som den israeliska militären orsakat befolkningen på Gaza – är något som riskerar att bokstavligen explodera i ansiktet på USA.
Svalt intresse för deltagande i säkerhetsstyrkor
De politiska problemen återspeglas i att det gått trögt att skapa den militära styrka (ISF) som ska upprätthålla ordningen i den gröna zonen. USA har klargjort att inga amerikanska soldater ska ingå i ISF. Trump hade en ”vision” om att kärnan i ISF skulle bestå av 1 500 brittiska infanterister som skulle sköta bombdesarmering, 1 000 franska trupper som skulle rensa och säkra vägar samt ett ospecificerat antal trupper från Tyskland och Norden som skulle hantera fältsjukhus, information och logistik.
Men intresset från de flesta länder har varit svalt. Efter att ha deltagit i de mångåriga ockupationerna av Irak och Afghanistan är europeiska ledare ovilliga att riskera att ”deras” soldater hamnar i korselden mellan Israel och Hamas. Det är också få länder som öppet vill uppfattas som att de stöder Israels politik för Gaza och palestinierna, vilket ett deltagande i ISF riskerar att göra. Till detta kommer att Donald Trumps konfrontativa utrikespolitik sannolikt inte har ökat exempelvis de europeiska ländernas vilja att delta. Det enda europeiska land som uttryckt ett försiktigt intresse för att delta med soldater i ISF-styrkan är Italien.
Vidare hade USA hoppats på att Jordanien skulle bidra med 3 000 infanterister och poliser – både för att upprätthålla ordningen och för att utbilda de 3-4 000 poliser som anses behövas. Men Jordanien har inte velat skicka någon – vare sig militär, polis eller utbildare. Även Saudiarabien och Förenade Arabemiraten har tackat nej till att delta i ISF.
Framtiden för Trumps fredsplan är därför mycket oklar. I praktiken innebär detta att israelisk militär kontrollerar den gröna zonen och att drygt två miljoner palestinier har pressats samman i den röda zonen – i misär.
Hur kan konflikten lösas?
Veckans Nyheter har publicerat en rad artiklar där vi för fram vår uppfattning om hur konflikten Israel-Palestina skulle kunna lösas. Vi rekommenderar att du börjar med följande:
