Ålidhems församling har bundit upp sig till islamister och struntar i lagar. Samtidigt måste vanliga muslimers rätt erkännas. Urladdning stundar?

Jag bloggar av två skäl. Precis som andra vill jag påverka.
Men jag vill också motverka en sjunkande politisk allmänbildning
Min förhoppning är att läsare från alla läger ska få ut något av det jag skriver.

__________________________

Ingress
I mitt förra blogginlägg (4 augusti) lovade jag att berätta sanningen om varför det görs nästan desperata försök att hindra hundägare från att fortsätta att bada sina hundar vid Kyrkstugan – just i år. Sanningen är att det är påtryckningar från islamister som har fått representanter för Ålidhems församling att, genom osanningar och bluffskyltar, åsidosätta bland annat den i grundlagen omnämnda allemansrätten. Samt även Umeå kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter (som bygger på allemansrätten).

Hur ska vi se på representanterna för Ålidhems församling?Hur djupt involverade är Ålidhems församling med Muslimska brödraskapet och de wahhabitiska salafisterna?

En sak är klar: representanterna för Ålidhems församling står långt närmare islamisterna än vad de står de tusentals hundägare som har alla rättigheter på sin sida när det gäller kunna bada sina hundar vid olika badplatser runt om i Umeå – däribland vid badplatsen intill Kyrkstugan vid Nydalasjön. (Jag skriver konsekvent ”representanter” för Ålidhems församling. Jag vill nämligen inte lägga skulden för det som har skett på medlemmarna i Ålidhems församling. Och naturligtvis inte på hela Svenska kyrkan, till vilken Ålidhems församling hör.)

Om plakatet ovan:Anställda vid Naturvårdsverket anser följande: Ett plakat av denna typ faller under en speciell lagstiftning. I denna lagstiftnings § 5 står bland annat följande: ”Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd av kommunal myndighet…”
Representanterna för Ålidhems församling har inte brytt sig om att skaffa något tillstånd från någon myndighet!

Del ett
Först några ord om rättigheter och skyldigheter.
Jag tror att det var i slutet av 2017 som muslimerna i Umeå förlorade det rum på NUS som de hade kunnat använda för tvagning av de avlidna inför begravningar av sina troende. Den 23 januari 2020 skrev jag ett blogginlägg med följande rubrik: ”Muslimerna måste återfå ett rum för tvagning inför begravning. Samhället består av rättigheter och skyldigheter. Här ligger rätten hos muslimerna”.
Jag tror inte att muslimerna i Umeå har återfått ett sådant rum på NUS. Men jag anser att muslimer måste få detta. Denna fråga är så viktig för så många att behovet måste tillgodoses. I detta fall anser jag att det är muslimerna som har rättigheten på sin sida.

Jag anser att större betoning måste läggas på rättigheter och skyldigheter i samhället. Med skyldigheter följer rättigheter. Rättigheterna är ett resultat av att man fullgör sina skyldigheter. Uttrycket ”gör din plikt – kräv din rätt” är ett bra uttryck. Jag vet att väldigt många är av samma åsikt som jag i dessa frågor.

Detta om rättigheter. Sedan över till skyldigheter.

Del två
Sveriges ”konstitution” består av fyra grundlagar
. Det är på dessa grundlagar som den svenska demokratin vilar. Här duger inte resonemang av följande typ: ”Du tycker si, jag tycker så, men vi kan väl mötas i mitten genom någon sorts kompromiss?” Svaret på ett sådant förslag är naturligtvis följande: ”NEJ, vi kompromissar inte om grundlagarna”.

Det finns självutnämnda representanter för Sveriges muslimer som bland annat kräver att böcker som de ogillar ska plockas bort från bibliotekens hyllor. Med självutnämnda representanter syftar jag på islamister som Muslimska brödraskapet och wahhabitiska salafister. Dessa riktningar utgör extrema minoriteter bland Sveriges muslimer. Dessa islamister utövar ofta ett hårt åsiktsförtryck riktat mot andra muslimer.

Om islamister – representanter för extrema minoriteter som Muslimska brödraskapet och de wahhabitiska salafisterna – ställer krav som innebär att grundlagarna åsidosätts måste både bibliotekarier och representanter för församlingar inom den skattefinansierade Svenska kyrkan klara av att säga NEJ.

Detta är deras skyldighet.

Del tre
Hur ska vi då se på representanterna för Ålidhems församling? Dessa åsidosätter nämligen, genom osanningar och bluffskyltar, bland annat den i grundlagen omnämnda allemansrätten. Samt även Umeå kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter (som bygger på allemansrätten).

Islamisterna har alltså lyckats få representanter för Ålidhems församling att dansa efter deras pipa. Åtminstone när det gäller att försöka övertyga hundägare att avstå sin rättighet att bada sina hundar vid Kyrkstugans badplats. Från och med i år pressar alltså representanter för Ålidhems församling hundägarna för att de ska överge den rättighet som de har att bada sina kopplade hundar. En rätt som alltså både bygger på den i grundlagen (regeringsformen 2 kap. § 15) omnämnda allemansrätten, samt på Umeå kommuns allmänna lokala ordningsföreskrifter, som också den bygger på allemansrätten.

När hundägare hindras från att bada sina hundar genom ogiltiga skyltar och argument från representanter för en församling, efter påtryckningar från islamister, handlar det inte ”bara” om förhindrande av hundbad. Det handlar dels om förhindrande av hundbad, dels om ett förräderi mot den allemansrätt som nämns i den grundlag som kallas regeringsformen.

Jag ska uttrycka detta på ett annat sätt.

För att hindra hundägare från att utnyttja sina rättigheter, när det gäller att bada sina kopplade hundar, har representanter för Ålidhems församling brutit och förvanskat innebörden av följande lagar, bestämmelser och uppgifter om ägandeförhållanden:
a) Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning,
b) Allemansrätten som nämns i regeringsformen (2 kap. 15 §),
c) Allmänna Lokala ordningsföreskrifter Umeå kommun,
d) Trots att kommunen äger fastigheten som Kyrkstugan står på har ”äldre” representanterna för Ålidhems församling fått ungdomar att tro att församlingen ”rår om” badplatsen och därför ”bestämmer” över denna.

Det finns många som skiljer mellan tro och kyrka.
Agerandet från representanterna för Ålidhems församling (kyrkan) påminner stundtals om ren laglöshet. Paradoxen i detta fall är att ”laglösheten” inte har syftat till att gynna den kristna tron! Representanterna för Ålidhems församling har agerat ”laglöst” för att tillgodose önskemål från extrema islamistiska minoriteter som Muslimska brödraskapet och wahhabitiska salafister.

Jag ber alla, kristna och andra, att stanna upp ett ögonblick och begrunda detta!

Del fyra
Varför ska de som har rätt utmålas som bråkstakar?
De som först tog på sig uppgiften att stoppa hundägarna från att bada sina hundar på badplatsen vid Kyrkstugan började med att föra fram ett tydligt budskap. Representanterna för Ålidhems församling kunde exempelvis uttrycka sig så här:
Du får inte bada din hund i vattnet av hänsyn till muslimer som inte känner sig bekväma med att bada i samma vatten som en hund. Det finns muslimer som har klagat (sagt för att stoppa hundägare från att bada sin hund),
Det handlar inte bara om att det finns plats för alla i vattnet. Det handlar om vilken inställning som man har till att bada i samma vatten som en hund (sagt för att ”tysta” hundägare som påpekat att badplatsen rymde alla),
Men jag är präst (eller pastor) och vill uppmuntra till samförstånd. Man ska inte bråka i onödan (sagt för att ”samförståndet” skulle gå ut på att hundägaren gav upp sina rättigheter).

En sak som förtjänas att understrykas, extra tydligt, är hur begrepp som ”samförstånd” och uttryck som ”man ska inte bråka i onödan” missbrukas av islamisterna och deras svenska medlöpare.

Representanterna för Ålidhems församling gör sitt yttersta för att få hundägarna att avstå från att bada sina hundar enligt allemansrätten, som nämns i regeringsformen (en annan grundlag). För att lyckas med att ”avväpna” hundägarna gör församlingens representanter sitt bästa för att bryta mot lagar, lokala ordningsföreskrifter och sprida missuppfattningar om vem som äger den fastighet som Kyrkstugan står på. När då vissa hundägare ändå står på sig – medvetna om att de både har allemansrätten och Allmänna Lokala ordningsföreskrifter Umeå kommun på sin sida och därför tänker bada sin hund – byter församlingens representanter metod. De kombinerar sig skickligt av två olika metoder:
* förklara sig vilja uppnå samförstånd (bara motparten backar),
* själv uppträda otrevligt.

Del fem
Representanterna för Ålidhems församling vill framställa sig som de som endast vill ha ”samförstånd” samt slippa ”onödigt bråk”. Men problemet för församlingens representanter är detta: Hundägarna har rätten på sin sida – flera gånger om. Och ifall representanterna för Ålidhems församling bara accepterade detta så slapp vi onödiga bråk och kunde uppnå samförstånd.

Samtidigt har företrädarna för Ålidhems församling knutit upp sig så starkt till islamisterna – lovat dem att jaga bort både hundägare och hundar – att de tvingas bryta mot lagen och uppträda bryskt mot hundägarna för att dessa ska tappa sugen och söka sig till badvatten i någon annan del av kommunen. Några exempel på hur hundägarna har drabbats av obehagliga påhopp:

* En kvinna, sannolikt en representant för Ålidhems församling, ropade vid upprepade tillfällen till en hundägare som kommit till Kyrkstugan för att bada sin hund, något i stil med ”här ska inga hundar bada”. Detta utspelade sig inför andra som närvarade. Då hundägaren även hade sitt barn med sig kände hundägaren sig mycket utsatt. Det hela lämnade en väldigt dålig eftersmak.

* Hundägare har både känt sig utstirrade av folk de uppfattat som representanter för Ålidhems församling, och samtidigt uppfattat att samma personer satt och talade om dem, samtidigt som de stirrade,

* Då vissa hundägare påpekat att de har rätt att bada sina hundar i vattnet, både enligt allemansrätten och Umeå kommuns lokala ordningsföreskrifter, har representanter för Ålidhems församling backat. Men bara i diskussionerna. Vissa hundägare uppfattade att det var då de hävdande sina rättigheter som den ogiltiga ”förbudsskylten” sattes upp på trädet (se ovan). Alltså: Då hundägarna stod på sig trappade representanterna för Ålidhems församling upp. Genom bluffmetoder!

Avslutningsvis
Förstår representanterna för Ålidhems församling vilken strid de har hamnat i? Jag betvivlar detta starkt.

Islamisk rättstradition anser att hundar är ”orena” djur. För ett antal år sedan krävde en holländsk muslimsk politiker, Hasan Küçük, ett förbud mot hundar i Haag. Politikern krävde att hundar förbjuds i alla former i kollektivtrafiken. Detta inkluderade alla stadsbussar från och till alla områden som besöks av muslimska invandrare. Haag är den tredje största staden i Nederländerna. Vid tiden för förslagen bestod Haag av mer än tolv procent muslimer.

Det är samtidigt inte alla muslimska ledare som delar denna uppfattning. Stormuftin i Egypten, Shawki Allam, anser istället att det är möjligt att ”leva med en hund och samtidigt dyrka Allah” (Economist, 27/8-2020).

Det är islamisterna som hårdast står upp för uppfattningen att hundar är ”orena” djur. Islamisterna utgör extrema minoriteter bland Sveriges muslimer. Dessa islamister utövar ofta ett hårt åsiktsförtryck riktat mot andra muslimer.

Detta understryker allvaret i agerandet av representanter för Ålidhems församling.

Ålidhems församling försöker vältra över ansvaret för bristande samförstånd och
onödigt bråk på hundägarna. Detta är inte hållbart. Hundägarna har
rättigheterna på sin sida. Representanterna för Ålidhems
församling uppträder alltmer lika islamister.

Lämna en kommentar