Apropå avtalsrörelsen: Det finns ingen prutmån på avtalskraven. I år måste facket ta strid för avtalskraven. Strejkvapnet är ju inte direkt utnött …

Yttrande- och tryckfriheten
måste försvaras. Arbetarpartiet
behöver Dig i denna kamp – som hårdnar

_______________________________


Texten nedan är skriven av två av mina partikamrater. Rubriken är däremot min.

Vi är många som känner oron i maggropen när elräkningen trillar ned i brevlådan.
Dyrare mat och drivmedel samt högre hyror och bolåneräntor. Vi är många med låglöneyrken som tvingas fundera på hur pengarna ska räcka till. Under året 2022 var inflationen den högsta på drygt 30 år. Räknar vi in räntehöjningarna så landar inflationen på 12,3 procent – annars på drygt tio procent!

Mot den bakgrunden är LO-fackens lönekrav om löneökningar på 4,4 procent, blygsamma. Även om kraven skulle gå igenom blir resultatet en reallönesänkning. Detta innebär att det inte finns någon prutmån på kraven! Trots detta har signalerna från arbetsgivarsidan varit mycket aggressiva. IF Metalls motpart, Teknikföretagen, har lagt ett bud på enbart 2,0 procent plus en engångspeng på 3000 kr för helåret.

Frågan är om företagen är så fattiga att reallönerna måste sänkas så mycket? Enligt nyhetsbyrån Finwire kommer vinsterna för år 2022, hos de 30 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsen, att landa på svindlande 468 miljarder kronor. Det handlar nästan uteslutande om svenska företag. Detta innebär en ökning med 18,8 procent jämfört med året innan! För 2023 väntas samma företags samlade vinster landa på 506 miljarder kronor.

Just nu förhandlar man om Metalls nya avtal, som är tänkt att börja gälla från den 1 april. Fackföreningstopparna, i Metall och andra fackförbund, måste förstå att vi är många som delar följande uppfattningar:

  1. I den här avtalsrörelsen finns ingen prutmån på lönekraven. 4,4 procent är egentligen för lågt.
  2. Om arbetsgivarna inte går med på de blygsamma kraven måste stridsåtgärder som övertidsblockader eller strejk övervägas.
  3. Om IF Metalls ledning går med på ett lågt lönebud måste andra fackförbund våga bryta sig ur ordningen med det s.k. märket – dvs att Metalls löneökningsnivå automatiskt gäller för hela arbetsmarknaden. Detta har skett tidigare och kan ske igen.

Arbetsgivarsidan påstår att höjda löner ökar inflationen. Men de talar i egen sak. Att omfördela pengar från rekordvinster till löner ökar inte inflationen. Däremot skulle en sådan omfördelning minska den oro som många av oss känner när elräkningen dimper ner i brevlådan.

I år är det dags för facktopparna att, om så behövs, ta strid för avtalskraven.
På allvar.

Lämna en kommentar