Den politiska fegheten i Sverige finns, kan förklaras och förstås.
Men måste bekämpas. Detta är vad jag och folk från vissa andra politiska läger gör.
Varken S eller SD – det som behövs är ett riktigt arbetarparti
____________________________________
Siffrorna i världen just nu – UPPDATERAT lör 11:39
Det totala antalet smittade i världen är nu 146 327.
5 443 personer har dött.
Nästan hälften, 72 572 personer, har tillfrisknat.
I Sverige har 814 fall bekräftats, två personer har avlidit
I Italien har 17 660 personer smittats, 1 266 har avlidit
Källa: Worldometers
Donald Trump utlyser nationellt nödläge på grund av coronaviruset.
Stefan Löfven avstår från utlandsresor. Minsann!
Statsepidemiolog Anders Tegnell avstår däremot inte – han valde att åka till Somalia …
Ingress
Coronaviruset har brakat rakt in i samhällets strukturer och skapat vad som media, inte sällan, beskriver som en kris.
Än så länge befinner sig inte sjukvården i en ”coronakris”. Däremot talas det mycket om kris ofta för beskriva vad som kan komma inom världsekonomin. För nämna ett exempel. Vi kan även nämna turist, kultur- och idrottsevenemang för att peka på sektorer där krisen är på väg att prägla året 2020.
Detta blogginlägg handlar om hur en kris ska undvikas inom sjukvården. I Sverige. Detta för att förhindra att lika många smittas och dör här som i Italien. Med allt lidande och sorg som detta innebär. Vi börjar med att ställa oss två frågor:
*Hur bör sjukvården, i Sverige och därför även i Västerbotten, hantera ett läge som det i Italien?
*Hur farligt är det att bli sjuk i COVID-19 (coronavirus disease 2019) efter att ha blivit smittad av viruset SARS-CoV-2?
Detta blir ämnet för nästa blogg.
Jag har försökt få med alla namn och förkortningar.
I. Vid ett ”krigsliknande” tillstånd måste det onormala bli det normala
Coronaviruset har ställt de politiska och övriga beslutsfattarna inför två olika alternativ
Det ena alternativet är att coronaviruset ska klaras av inom ramen för det ”normala”. Med det normala menar jag:
a) den vanliga lagstiftningen,
b) det antal sjukvårdsplatser, och den sjukvårdspersonal, som ofta inte räcker till även utan den extra belastning som en pandemi utgör. Detta på grund av nedskärningar och bristande personalinflytande.
Om utgångspunkten är att situationen ska klaras av inom ramen för det normala är det inte svårt att, idag, dra slutsatsen att landet Sverige för varje timme löper en ökad risk att drabbas av en katastrof. I skrivande stund (21.00 fredag) har 1 266 personer dött i Italien. Samtidigt har i skrivande stund (23.00) en (1) person, hittills, dött i Sverige.
Den andra utgångspunkten påminner om situationen strax före ett krigsutbrott. Igår citerades en italiensk narkosläkare i tidningen ”Corriere della Sera” (9 mars) då han jämförde situationen i Italien med ett situationen i ett ”krig”. Detta i samband att han beskrev det behov som uppstått av att tvingas prioritera mellan de patienter som skulle få vård först, få vård senare och inte få någon vård alls – eftersom den sista gruppen av patienter hade en så liten chans att överleva. Inga roliga beslut att ta.
Men besluten måste tas.
Det som beslutsfattarna i Sverige, politiska och andra, måste sträva efter är att undvika att hamna i en situation som den italienske narkosläkaren beskriver. Detta kräver att beslutsfattarna, snarast, erkänner att det råder en situation liknande ett ”krigstillstånd” i kampen mot coronaviruset. Beslutsfattarna måste, och det snarast, vidta ytterligare åtgärder som ligger utanför ramen för vad som brukar anses vara normalt. Det handlar om att, snarast, våga fatta beslut som gör det onormala till det normala. Till dess att den fientliga pandemin har besegrats.
II. Umeå och lagen om ”Extraordinära smittskyddsåtgärder” som karantän
I Smittskyddslagen, kapitel 3, § 9 finns möjlighet att besluta om att sätta personer i karantän
Detta om en samhällsfarlig sjukdom har, eller misstänks ha, fått spridning utan att källan eller spridningen är fullständigt klarlagd.
Detta är den situation som Sverige befinner sig i just nu.
Låt oss ge ett exempel på innebörden: Om personer återkommer till Sverige med exempelvis flygplan eller kryssningsfartyg som startat i Iran eller som stannat till i Italien – innehållande personer som insjuknat i coronavirus – kan dessa personer i fartyg och plan sättas i karantän. Detta innebär att dessa personer inte får lämna en viss byggnad, del av byggnad eller ett område. Samt att de är förbjudna att ta emot besök. De som sätts i karantän har alltså, för en period, berövats sin frihet.
Fartyg och flygplan som medför smittade personer kan endast tas emot i nio städer/kommuner/platser i Sverige. Dessa nio platser innehåller tillsammans åtta s.k. karantänshamnar och fem karantänsflygplatser. De städer/kommuner/platser där människor ska kunna sättas i karantän, och fortfarande behandlas värdigt, är dessa:
1.Stockholm, både flygplats och hamn,
2.Göteborg, också både och,
3.Malmö, både och,
4.Umeå, både och,
5.Jönköping, flygplats
6.Helsingborg, hamn,
7.Gävle, hamn,
8.Sundsvall, hamn,
9.Luleå, hamn.
Kommentarer:
*Umeå har alltså både en karantänshamn i Holmsund och karantänsflygplats på Alvik.
Dessa hamnar och flygplatser skall vara utrustade med avskilda lokaler där det finns personal och utrustning som kan ställa diagnos och snabbt bedöma vårdbehov. Hamnen och flygplatsen skall även tillhandahålla transportmöjligheter till lämpliga inrättningar för sjukvård – där folk kan erhålla lämplig sjukvård under sin period i karantän.
Har beslutsfattarna i landsting/region och i Umeå kommun, tillsammans med beslutsfattarna i Holmsunds hamn och på Alviks flygplats, förberett sig inför en sådan situation?
Beslutet om karantän kan komma när som helst. Och då går det inte att säga – efter hundratals dödsfall som kunde ha undvikits – ”vi såg det inte komma” eller ”vi har varit naiva”. Nu finns det inga gråzoner. Det är vitt eller svart, liv eller död, som gäller. Det finns inte 50 nyanser av grått där beslutsfattarna kan vingla fram. Antingen kommer hamnen och flygplatsen, tillsammans med länets sjukvårdsresurser med NUS som viktigaste del, att klara av sina uppgifter. Eller inte klara sina uppgifter.
Och då kommer folk att dö i onödan.
Jag vill understryka: Det finns endast fem karantänsflygplatser och åtta karantänshamnar i hela landet. Detta innebär att det kan komma rop på hjälp från andra håll. Exempelvis från Stockholm. Då måste hamnen i Holmsund och flygplatsen fungera. Och i slutänden är det är politikerna som bär ansvaret.
III. Hur kan antalet vårdplatser ökas snabbt
Det snabbaste, men kanske inte det hälsomässigt bästa, sättet är att använda kryssningsfartyg som ”fältlassarett”
Makthavarna kan besluta att låta de passagerare som inte bedömts behöva intensivvård (något som naturligtvis snabbt kan förändras för en individ) stanna på det kryssningsfartyg med vilket de kom.
Det var i princip så som problemet med förläggningen av de cirka 370, gäster och personal som befann sig ombord på kryssningsfartyget ”Diamon Princess” hanterades efter att coronaviruset hade började spridas ombord. Efter ett tag först fick 5-600 smittade lämna fartyget. Och de som inte visat sig vara smittade stanna. Detta har bl a kritiserats av professor Michael Osterholm, vid centret för smittsamma sjukdomar, i Minnesota. Skälet är att luften på fartyget fortsätter att vara smittsam, även efter att de sjuka förts iland, och cirkulerar runt-runt ombord på fartyget (ungefär som i ett flygplan).
Detta innebar att de friska löpte en fortsatt risk att smittas.
Det bästa vore att både de konstaterat smittade och sjuka, och övriga som kanske smittats, fördes iland. Problemet är att det är få städer, åtminstone i Sverige, som plötsligt kan mobilisera totalt 3700 platser, dels för 5-600 smittade, dels för drygt 3000 eventuellt smittade. Men att ankra en tom Finlandsfärja utanför Holmsund skulle otvivelaktigt vara ett snabbt sätt att skapa många platser för människor som är sjuka, kanske sjuka och bedöms ska hållas i karantän. Detta sätt att skapa flytande fältlassarett användes under andra världskriget. Om Umeå skulle sakna platser så är detta något att tänka på. Färjor har länge stått på dagordningen i Umeå. Tanken ligger därför, förhoppningsvis, nära tillhands för beslutsfattarna. Speciellt i den dubbla karantänsstaden Umeå.
För att sammanfatta: tomma fartyg kan köras till de städer som utsetts till karantänshamnar för att sedan användas som extra bäddar för smittade som inte behöver intensivvård.
På en flygplats kan en tom hangar fyllas med sängar som påminner om de som jag, och många med mig, sov i när vi gjorde ”lumpen”. Återigen: De som inte bedöms behöva intensivvård, vilket alltså kan ändras snabbt, och anlänt med flygplan kan förläggas i en tom hangar med den typ av sängar som användes på militära logement. Det var inget fel på sängarna. Men livet i en hangar kan naturligtvis snabbt bli långtråkigt. Men det som gäller, i skrivande stund, är att hantera en situation liknande ett ”krigstillstånd”. Kom ihåg: målet är att förhindra att Sverige drabbas av samma antal döda som Italien:
IV. Hur kan antalet sjukvårdspersonal ökas
All erfarenhet visar att folk mer än gärna ställer upp frivilligt. Så var det i samband med skogsbränderna i Sverige sommaren 2018. I samband med bränderna i Australien under denna höst och vinter. Och så är det i dagen Italien. Folk ställer upp när de vet att de behövs.
Skulle det krävas finns både kollektivavtal och lagar som kan användas för att skaffa arbetskraft. En av de tvingande, skarpaste, lagarna är ”Lagen om totalförsvarsplikt” (1994: 1809). I denna lags kap 6, står det om ”den allmänna tjänsteplikten”. Denna innebär att regeringen, eller myndighet som regering delegerar bestämmanderätten till, kan besluta att personer som är totalförsvarspliktiga kan sändas till exempelvis en sjukvårdsinrättning för att där fullgöra sin tjänsteplikt. Även om det medför faror.
Detta strider mot den samhällsanda som råder i fredstid och för de som inte var med på den tid då alla killar gjorde värn-plikt (eller satt i fängelse för värnpliktsvägran). För vissa kan lagen låta hård. Men, som redan sagts, allt tyder på att sjukvårds- och annan personal som kan komma att behövas i ett skärpt läge ställer upp frivilligt. Återigen: Detta är erfarenheten från de stora, och många, skogsbränderna i Sverige och Australien. Och i Italien i skrivande stund.
Avslutning
Det som gäller är att beslutsfattarna måste träda fram ur skuggorna. De måste fatta snarast fatta nödvändiga beslut. De måste fatta beslut som ligger utanför ramen – och därmed göra det onormala till det normala. Annars finns risken att Sverige drabbas lika hårt som Italien.
Politikerna i regering och opposition måste besluta att frångå det som ligger inom ramen, det normala, nu. De måste förbereda landet för en situation liknande ett ”krigstillstånd”. Och därmed rädda liv.
Hur farligt är det att bli sjuk i coronavirus
Detta blir ämnet för min nästa blogg.
_____________