Det finns en politisk feghet i Sverige.
Fegheten kan förklaras, men måste bekämpas.
Detta är vad Arbetarpartiet och vissa andra politiska läger gör.
____________________________
Ingress
Jämvikten i världen har rubbats. Förändringar sker alltid. Och vid varje ekonomisk konjunkturuppgång och konjunkturnedgång rubbas jämvikten i samhället. Men det vi talar om handlar om något djupare. Då vi påstår att jämvikten har rubbats menar vi att den övergripande, systembevarande, jämvikten har rubbats. Detta sker på alla nivåer. Från den globala nivån ned till den nationella, och ibland även ned till den lokala, nivån.
Del ett
Jämvikten har rubbats inom bland annat USA
Ett av de viktigaste länderna i vilket jämvikten har rubbats är USA. Vem kunde tro att en avgående president skulle bidra till den hets som fick en väldig pöbel att storma Kapitolium varvid fem människor dog? Denna parlamentsbyggnad är säte för Kongressens båda kamrar, representanthuset och senaten, i vilka landets folkvalda antar budgetar och stiftar andra lagar. Denna verksamhet utgör hjärtat för de män och kvinnor som är folkvalda i USA. Även idag, två år efteråt, präglar Donald Trumps vägran att erkänna sig besegrad i presidentvalet 2020 det som händer i USA. Ett exempel är cirkusen i samband med valet av Kevin McCarthy (R) till talman representanthuset – efter 15 försök!
Del två
När det gäller Sverige har jämvikten rubbats inom den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Medlemmarna i de fackförbund som tillhör LO har nästan helt förlorat möjligheten att delta i utformningen av politiken. Akademiskt utbildade karriärister har tagit över partiet. Dagens S-politiker saknar ett klassperspektiv på innehavet av regeringsmakten. De driver inte längre frågor som full sysselsättning, återställd skattenivå för ökade satsningar på sjukvård och äldreomsorg, stärkt anställningsskydd, facklig organisering av det ökande antalet oorganiserade – detta i syfte att minska arbetslösheten och därmed minska klassklyftorna och samtidigt förbättra integrationen. Dessa sossekarriärister strävar istället efter privilegier, i form av makt och pengar, på samma sätt som politiker i de borgerliga partierna. Dagens S-politiker ser endast på sig själva som bättre ”förvaltare” av statsmaskineriet än de borgerliga. Inget mer. Socialdemokratin präglar inte längre borgerligheten med sin politik. Tvärtom. (S) utgör idag en politisk svans till borgerligheten.
Då socialdemokratin förlorade det politiska initiativet förlorade också partiet även stora delar av sin traditionella väljarbas. Detta gör att (S) inte har kunnat återvinna arbetarväljare som som numera röstar på SD. Dessa faktorer gör att socialdemokratin har tappat sin unika styrkeposition i Sverige. Betydelsen av denna förvandling av den socialdemokratiska arbetarrörelsen, och av dess roll i samhället, kan inte överskattas.
Del tre
Sedan den allmänna och lika rösträtten infördes under åren 1918-21 har det nämligen främst varit den socialdemokratiska arbetarrörelsen som fyllt de politiska ramar som rösträtten skapade med ett socialt innehåll. Då jämvikten rubbats, i borgerlig riktning, inom socialdemokratin kommer det alltså att få konsekvenser för hela samhällsutvecklingen.
Resultatet har blivit dramatiskt: idag tillhör Sverige ett av de EU-länder som har den högsta arbetslösheten. Sverige tillhör även, föga förvånande, de länder där klassklyftorna har ökat mest. Det unikt stora flyktingmottagandet, i kombination med den katastrofalt misslyckade integrationen, har lett till framväxten av parallella samhällsstrukturer. Detta främst i anslutning till Stockholm, Göteborg och Malmö. Antalet skjutningar och sprängningar är bland de högsta inom EU – om inte allra högst.
Del fyra
Jämvikten även har rubbats bland de borgerliga partierna. Ända sedan valet 1979, under mer än 43 år, har Moderaterna varit det största borgerliga partiet och Sveriges näst största parti. Men i årets val blev det ny-reaktionära partiet Sverigedemokraterna landets näst största parti. SD är följaktligen också det största borgerliga partiet och det största partiet i statsminister Ulf Kristerssons regeringsunderlag. Idag är det SD som, i hög utsträckning, präglar både de övriga partierna i regeringen och själva regeringspolitiken.
Del fem
Resultatet är att jämvikten nu rubbas på nästan alla områden i Sverige. Och det på ett djupgående sätt. Visst pågår det alltid både ekonomiska, sociala och politiska förändringar i samhället. Men efter rösträttens införande har förändringarna i det svenska samhället alltid skett inom ramen för ett maktsystem präglat av huvudsakligen två huvudaktörer. Å ena sidan den socialdemokratiska arbetarrörelsens fackliga och politiska grenar, å andra sidan borgerlighetens centra i form av affärsbankerna, vissa storföretag (exempelvis Wallenbergsfären och Volvo) samt partier som Moderaterna.
Men detta maktsystem har alltså brutit samman. Återigen: skälet är att den socialdemokratiska arbetarrörelsen inte längre förmår fylla sin tidigare roll (som den haft sedan 1932) som en av två huvudaktörer inom det svenska sociala och politiska maktsystemet. Detta innebär, i sin tur, att den tidigare balans som funnits i samhället har rubbats. Eller med andra ord: jämvikten i det av klasser splittrade svenska samhället har rubbats. Och samhället befinner sig därför stadd i en pågående förändring – i en på flera områden snabb förändring.
Del sex
I vilken riktning går då samhällsutvecklingen? Den har under en längre tid rört sig i riktning mot dramatisk ökade klyftor i en rad avseenden. Det handlar om ökade klyftor mellan de med höga inkomster och de med låga; mellan de med hög utbildning och de med lägre utbildning; mellan de som bor i villa och de som bor i hyresrätt; mellan de med arbete och de arbetslösa; mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands; mellan de som bor i områden dominerade av folk födda i Sverige och de som är födda utomlands. Inga nya lagar kan stoppa de negativa konsekvenserna av detta. Därmed inte sagt att Sverige ska sluta upp med att stifta nya lagar
Avslutning
De förändringar som den rubbade jämvikten har gett upphov till är långt ifrån över. Vi måste förvänta oss att nya brutala slag kommer att riktas mot välfärdssamhället. Vi måste även förvänta oss ett samhälle som – bland annat – allt mer kommer att präglas av korruption och maktmissbruk. Tillsammans hotar denna utveckling de demokratiska fri- och rättigheterna. Detta både i Sverige och i en rad andra länder. Dessutom: då de den systembevarande jämvikten är hotad i en rad länder ökar risken för krig mellan länderna! Risken är att kriget i Ukraina eskalerar och att nya krig bryter ut.
Till sist
I nästa blogginlägg kommer vi att försöka visa effekten (av att den systembevarande jämvikten har rubbats) på den svenska myndighetskulturen – inklusive på den högsta polisledningen.