Ju större kunskapen blir om coronaviruset desto farligare framstår pandemin. Covid-19 har visat sig vara en infektion som inte bara slår mot luftvägarna. Hos en andel av de som infekteras påverkar viruset dessutom stora delar av den övriga kroppen.
Infektionen kan nämligen få immunförsvaret att överreagera. I lungorna gör denna reaktion att det blir svårare att andas – och den drabbade måste läggas i respirator för att inte kvävas till döds. Men immunförsvarets överreaktion är sannolikt också orsaken till att det kan bildas blodproppar i kroppens övriga organ – till exempel i hjärnan. Fynd har gjorts som påminner om de förändringar som kan iakttas hos sjukdomar som demens. Blodpropparna kan också drabba andra organ, som lungor eller hjärta. Andra neurologiska problem är förlusten av lukt- och smaksinnena under längre eller kortare tid. Förlusten av doftsinnet kan bero på att viruset lyckats angripa luktorganet i nästaket, eller lyckats ta sig in i det område som hjärnan använder för att tolka dofter.
Smittskyddsmyndigheten i USA, CDC, rapporterar att risken för dödfödda barn är fyra gånger högre hos mödrar som vårdas för covid-19 under förlossningen än hos friska mödrar. En ny studie visar att tio procent av de barn vars mödrar smittats under graviditeten har fått sin utveckling försenad vid 10 – 12 månaders ålder. Detta är åtta procent mer än normalt. Studien är liten, resultaten därför osäkra, men antyder hur lite som ännu är känt om infektionens långsiktiga skador.
Men det som kan slås fast är att covid-19 har utvecklats till en verklig barnsjukdom. Mer än sex miljoner barn har smittats i USA. Av de drabbade var två miljoner i åldrarna mellan fem och elva år. I slutet av oktober detta år smittades omkring 100 000 barn i veckan i USA. Nästan 700 barn har dött hittills. Detta innebär att coronainfektioner utgör en av de tio vanligaste orsakerna till att barn dör i USA. Inga barn har dött på grund av vaccinationer. Totalt har 800 000 människor dött i USA på grund av covid-19.
De vacciner som tagits fram har varit ovärderliga. De har bromsat smittspridningen och inneburit att de som smittats, i allmänhet, har drabbats långt mildare än de skulle gjort utan vaccinet. Däremot har vaccinerna varken skapat en heltäckande och långvarig immunitet eller stoppat smittspridningen. Detta, tillsammans med coronavirusets förmåga att mutera samt andra faktorer, tyder på att flockimmunitet aldrig kommer att uppnås. Med andra ord så kommer inte en så stor andel av befolkningen att bli immun mot coronaviruset att smittspridningen i samhället avstannar. Den nya varianten omikron understryker detta.
Innebörden av utvecklingen är att det, i nuläget, inte är möjligt att bygga en strategi på att utrota coronaviruset. En strategi kan inte heller bygga på samma vaccinationsbenägenhet hos alla. En framgångsrik strategi måste istället bygga på två insikter: Coronaviruset är här för att stanna – åtminstone under överskådlig tid – samt att Sverige inte längre är ett homogent samhälle.
I detta nummer av NyA ska vi försöka presentera grunden till en strategi i kampen mot coronaviruset som bygger på dessa båda insikter.